I vår dagstidning hade de idag som förstasidesstoff porträttet av ett modigt par som hade skaffat tre barn före 30-års ålder. Tonen på artikeln var att flera borde vara som dem och inte satsa på studier och karriär före barnskaffandet.
Men vi då?
Som gärna skulle ha fått våra barn mitt i studierna och innan vi gör karriär, men som inte lyckas. Vi då? Är vi bortglömda?
Jag tycker istället att det modiga porträttet kunde ha varit av ett par som sätter allt annat åt sidan för att försöka skaffa barn.
Gnällinlägg slut. Nu skall jag tvinga den sura tanten i säng.
God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar