En gammal vän på besök

Ja, eller en ovän kanske vore det rätta ordet. Tror att min mens så småningom håller på att komma. Har haft några småblödningar och en del kramper de senaste veckorna, men ännu har det inte börjat på riktigt. Kändes helt absurt att plötsligt ha mens efter en så lång tid, jag menar senast var ju i augusti 2012! Fnissade åt mig själv lite då jag i panik sprang till butiken eftersom jag inte hade ett endaste mensskydd hemma. Hade slängt bort allt sådant i flytten så jag hade inte ens mina enorma efter-förlossningen-bindor.

Idag var det igen mamma-barnträff och det var så roligt! Känns som att det är först nu som alla barn börjar få ut något av träffarna. Så spännande att se då de upptäcker sina lekkompisar och nya leksaker. Flera mammor berättade att de slutat amma väldigt plötsligt den senaste tiden, mot sin vilja. Plötsligt har barnet bara vägrat. Hoppas att vi inte skall hamna i samma situation, men tvivlar på det eftersom vår lilla stjärna vägrar flaskan än så länge. Siktar på att så småningom trappa ner på amningen och har redan tagit bort en amning per dag, och nästa steg är sedan nattamningen. Få se vad damen säger om det...

Skrik hos grannen

Åh jisses så det låter hos grannarna idag! Från och till hela dagen har man hört deras unge skrika. Sedan blir det tyst någon stund emellan och så hör man mamman eller pappan (oftast pappan) ropa.

"Antti!" Pojkens namn.
"Älä!" Nej.
"Vittu!" Fula svordomar som jag inte tänker översätta.
"Lopeta!" Sluta.

Och så gråter han igen lillkillen. Hjärtskärande, ångestfylld gråt som får mina ögon att tåras.