Kort uppdatering

Efter gårdagens läkarbesök tänkte jag uppdatera er lite om vår kommande IVF. I februari ska jag ringa dit då jag får mens och sedan på dag 21 ska jag börja spraya. Det betyder att äggplock och återföring blir av i slutet av mars någon gång.
Och vet ni vad, jag grät inte en skvätt igår. Tror att det är första gången som jag inte gråtit då jag varit på ett läkarbesök relaterat till vår barnlöshet.
Många kramar till er alla!

En liten paus

Under de närmaste veckorna tänkte jag ta en pikkuliten bloggpaus för att ladda batterierna. Imorgon ska vi på första besöket inför vår första IVF, så det kan hända att jag uppdaterar på kvällen då, men jag lovar inget.
Det är ju lite synd eftersom jag ju faktiskt haft lite flow med bloggandet den senaste tiden. Med det menar jag att jag klämt fram åtminstone ett inlägg per vecka, jag menar verkligen inte att det är någon kvalitet på mitt svammel.
Men om ni inte hör av mig imorgon så ber jag att få önska er en God Jul och ett Gott Nytt År!
Ha det gott!

Lite läsning om akupunktur

Nu har jag ju gått på akupunktur ganska många gånger och har hittat info på diverse ställen om vilka effekter det kan ha på infertilitet. På den här sidan tyckte jag att det fanns väldigt bra beskrivningar kring akupunkturens effekter.
Jag kan ju också berätta att min kinesiska diagnos var: kyla i livmodern samt chibrist i njurar och mjälte.

I Believe

I believe that there´s a change around the corner.

Det hände igen!

Också denna månad kom plusset på ägglossningstestet mycket tidigare än det brukar, på dag 14! Hoppas ju att det betyder att mina slöa äggstockar har skärpt sig. Isåfall får jag lov att tacka örterna och akupunkturen. Och kanske chokladen också, för det har det blivit mycket av denna månad.
Nu börjar The 2WW (The Two Week Wait) för typ 700:ande gången.

Den finaste av dem alla

Läste gammal mailkorrespondens mellan mig och Kärleken. Mindes plötsligt hurudan jag var då, när vi träffades. Osäker, med ett enormt behov att bli älskad. Skulle nog ha gjort vad som helst för att få vara med honom, vilket säkerligen skulle ha skrämt livet ur en annan kille. Men han gjorde inte det som måste ha känts som det mest förnuftiga, d.v.s. sprang åt andra hållet, utan han stannade kvar. Och han har stannat kvar genom allt, sjukdom, barnlöshet, genom de mörkaste stunderna.
Och tur är väl det, för idag är jag en starkare och bättre människa tack vare honom. Det är det finaste med godhjärtade människor, deras godhet smittar av sig.

Fredagströttheten

Är så ohyggligt trött att jag knappt orkar sitta upp.
Jag vet vad ni tänker; "Om du är så trött orkar du ju inte blogga eller hur?". Men ni borde ju vid det här laget veta att jag är öfverdrifternas moder. Och det är ju bra att jag får vara något slags moder i alla fall.
Oj herregud så dåliga skämt jag drar. Där ser ni bara hur trött jag är. Nu ska jag sluta svamla och äta lite risgrynsgröt. Och sedan en Paradisask.

Barnlösheten i rampljuset

Ofrivillig barnlöshet har uppmärksammats mycket den senaste tiden (det hurrar vi för!) och nu är det dags igen, denna gång på finlandssvenskt håll. I En kväll med Anne och Hannah får vi möta journalisten Michaela Sonck som har skrivit boken Utan om både frivillig och ofrivillig barnlöshet.
Spola fram till 19.21.
Gripande, så gripande. Och förnuftigt och modigt också.
Varför är det så tabubelagt det här med barnlöshet? Varifrån kommer egentligen skammen?
Och det där med att det också är en form av barnlöshet att inte få bli mor-/farförälder hade jag aldrig tänkt på.

..........
PS. Bara för att undvika onödiga och pinsamma missförstånd kan jag ju klargöra för er svenskar att då Michaela pratar om tuttflaska så menar hon naturligtvis nappflaska. Vi finlandssvenskar har ju en helt egen vokabulär som kallas "finlandismer".

Måndagsakupunktur

Dagens akupunktur tänkte nästan inte bli av eftersom jag plötsligt kände mig så yr då jag kom hem från jobbet, att jag på riktigt undrade om jag borde köra bil. Men som ofrivilligt barnlös, gjorde jag det enda logiska, och ignorerade det sunda förnuftet och riskerade både mitt eget och andras liv genom att åka på akupunkturen. Nå nej, yrseln gick nog över innan jag satte mig bakom ratten.

Jag som oroat mig i flera veckor över nålarna som skulle sättas längs ryggraden klarade dem utan ett pip. Tidigare har de gjort väldigt ont, men mest av allt är det ju obehagligt att få nålar instuckna längs RYGGRADEN. Är det bara som jag är nojig eller är det inte det mest obehagliga ni kan tänka er?! Men som sagt, de nålarna gick bra idag, jag kände dem knappt. Då jag snurrade runt och fick nålarna i magen istället, det var då helvetet bröt ut. När hon satte nålen ovanför min högra äggstock gjorde det så ont att jag ropade till. Sedan hann jag knappt pusta innan jag insåg att hon ju skulle sätta en till nål på motsvarande ställe ovanför vänstra äggstocken, vilken ju är den där jag har två endometrioscystor. Cystorna gör att jag överlag är mera öm på den sidan, och herre min skapare så ont det gjorde då hon satte dit den nålen.
I just det ögonblicket tyckte jag så synd om mig själv att jag började gråta. Ja, ni läste rätt.
Jag är världens största mes som gråter vid akupunktören. Stackars mig den dagen jag ska föda barn. För det utgår vi ju från att jag ska någon gång.

Tiofingersystemet

Jag anser mig på inga sätt vara datakunnig, men jag klarar mig ändå ganska bra med de kunskaper jag har. Något som dock har stört mig länge är att jag inte kan tiofingersystemet. Då jag skriver på datorn är det oftast bara 4-6 fingrar som jobbar och det har jag nu tänkt åtgärda. Min sambo har försökt ge mig lite goda råd som jag försöker använda mig av, men det går ju så fruktansvärt långsamt att skriva då man är ovan.
Det här inlägget tog en kvart att skriva.
Pust!

Tuote on myyty loppuun päivän aikana

Försökte mig på lite nätshopping på Ellos hemsida idag och tänkte att jag skulle fynda lite reakläder såhär inför julen. Men alla plagg jag klickar på har sålt slut under dagens lopp, därav rubriken på detta inlägg.

Jag är allt rolig, jag!

Fnissade lite åt mig själv igår då jag zappade mellan kanalerna under Idolfinalens reklampauser och plötsligt stannade på ett program som hette Animal Planet. Programmet handlade om känguruns fortplantning och där satt jag och var avundsjuk på en känguru  (new low) som kunde dia både en nyfödd unge och en nästan fullvuxen unge! Jag är ju riktigt komisk jag!

Idolfinalen visade ju sig vara fruktansvärt tråkig så det slutade med att jag tittade på gamla Grey´s Anatomy-avsnitt istället...

Underligt lugn

Vet inte om det beror på att "sista chansen" har gått eller på att jag ätit lakrits* tills jag hamnade i koma, men jag känner ett sånt underligt lugn i kroppen. Kanske är det helt enkelt så att jag tycker det är skönt att det här barnskapandet inte längre ligger i mina händer (eller i min livmoder, rättare sagt). Jag har gjort mitt, nu får vetenskapen göra sitt.

*varför vet jag inte, för jag avskyr egentligen lakrits. Men godis är ju alltid godis.

Alla har vi våra styrkor

Ni vet hur man ibland hör någon nynna på en låt man känner igen och plötsligt inser man att det ju är så texten går. Själv har man sjungit fel i alla dessa år, och vissa av felsjungningarna* känns mer pinsamma än andra. Hur som helst, i vårt förhållande är jag alltid den som sjunger fel. Det är så irriterande att sitta och sjunga en låt bara för att höra sambon fnissa i rummet bredvid då han hör vad jag sjunger.
Nåja, man kan ju inte vara bäst på allt. Tyvärr.

*eller "bockningarna" som bloggers stavningskontroll föreslår?

Den tredje julen

Det här blir den tredje julen som vi firar som barnlösa. Ja, alltså vi firar ju julen, och inte barnlösheten. Häromdagen kom mensen och hoppet om att lyckas på egen hand försvann. Sakta men säkert börjar jag acceptera att det inte blir någon "sängkammarbebis".
Men tack och lov för att vi bor i ett land där man har rätt att få hjälp för barnlöshet!
Det får bli en IVF-bebis för vår del då istället. Om två veckor skall vi på första besöket inför vår första IVF. Oh, yeah!