Ni vet hur man ibland hör någon nynna på en låt man känner igen och plötsligt inser man att det ju är så texten går. Själv har man sjungit fel i alla dessa år, och vissa av felsjungningarna* känns mer pinsamma än andra. Hur som helst, i vårt förhållande är jag alltid den som sjunger fel. Det är så irriterande att sitta och sjunga en låt bara för att höra sambon fnissa i rummet bredvid då han hör vad jag sjunger.
Nåja, man kan ju inte vara bäst på allt. Tyvärr.
*eller "bockningarna" som bloggers stavningskontroll föreslår?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar