Nervös

Imorgon är det dags för min operation. Hysteroskopi av livmoderhålan och samtidigt borttagning av en polyp som syntes på senaste ultrat. Har känt mig lite orolig inför ingreppet en tid, men nu är jag så nervös att jag mår illa. Har aldrig blivit opererad tidigare och känner mig fruktansvärt hjälplös.
Suck!

Jag och Meredith Grey

Känner igen tankarna. Har överlag svårt att titta på Grey´s Anatomy utan att gråta, men denna scen fick mig att bryta ihop totalt.

Vecka 2, dag 2

Idag var det alternativ träning som gällde igen, så det blev 20 km cykling. Är en mycket ovan cyklist och nu värker både knäna och låren. Men skönt var det ändå att göra något annat än att springa. Nu blir det dusch och sedan kommer jag att återgå till min Gabaldon-bok. Är just nu inne på tredje boken (Sjöfararna) i hennes galet bra serie. Maffiga böcker är det men de är så bra att de stör min nattsömn. Åh, ljuva romantik...

Motivationen sviker

Första veckan i mitt träningsprogram gick alldeles utmärkt, jag var laddad till tusen, njöt av träningsvärken och föreställde mig själv vara en stark och vältränad person.
Vecka 2, dag 1 och Motivationen är som bortblåst! Kikade i skåpet där jag har träningskläder, men den var inte där heller.
Skit också, blir väl ändå att dra på sig skorna och bege sig ut på Fartlek, 20 minuter. Fartlek är bara ett trevligare ord för intervallträning vilket ju är det värsta som finns.

PS.
Visste ni förresten att det vid bilolyckor inte är farten som dödar, utan smällen.
Eller som det heter på engelska: It´s not the fart that kills you, it´s the smell. D.S.

Tävlingen

Då vi var och handlade häromdagen träffade vi på sambons kompis som blev mamma för ett tag sedan. Efter att ha tvingat bort den första impulsen att gömma mig bland de pastöriserade ostarna tvingade jag mig fram och hälsade, klämde fram ett: "Åh, så söööööt!" och stod sedan tyst medan sambon och hans vän pratade vidare.
Efteråt kunde jag helt enkelt inte hålla mig. Jag var tvungen att få veta om det inte gör lika ont i honom att träffa någon som hunnit bli gravid, föda barn och leva mammaliv under tiden som vi har tagit tusen test och bara fått lida nederlag efter nederlag.
"Jag visste inte att det var en tävling" var hans snusförnuftiga svar. Och fast jag förstår honom så kan jag ändå inte släppa känslan av det visst är en tävling och ännu en gång har någon vunnit över oss.
I slutändan kommer det inte att spela någon roll, antar jag. Då när vi äntligen får se det där efterlängtade plusset och hålla vårt eget barn i våra famnar. Men nu, just nu spelar det en stor roll.
Enligt Planen* skulle jag ju redan ha andra barnet på gång vid det här laget. Men vi har inget, nada, ei mitään, nichts!

Midsommarhälsningar från Förloraren.

*skratta ni bara, jag vet att ni också har haft en sådan: "Jag vill bli gravid i augusti så föds barnet i maj, så hinner jag jobba si och så länge..."

Vecka 1, dag 7

Eftersom jag var trött och sliten igår bytte jag träningsschemat mellan igår och idag. Så igår blev det lätt jogg 20 minuter medan det idag blir lite mera ansträngande med 7 km i medeltempo.
Tror att min pulsklocka behöver nya batterier, eftersom den igår visade att jag hade puls 229 trots att jag joggade lätt. Hmpf, som om det ens skulle vara möjligt för mig att få upp pulsen så högt! Är nog för gammal för det...

Free fallin´

I wanna free fall out into nothing
Oh, I´m gonna leave this, this  world for a while

Midsommarväder

Precis som sig bör regnar det på midsommarafton. Inte så trevligt, men traditioner är traditioner. Har stått i köket sedan några timmar tillbaka och fixat mat till helgen. Tur att det är knytkalas så att jag inte behöver fixa allt.
I dag är det vilodag igen enligt träningsprogrammet. Jag hade tänkt ta morgondagens träning idag, men har ont i halsen så det är nog bäst att skippa en 7-kilometers löptur då. Skräp också!
Trevlig midsommar till er alla!

Vecka 1, dag 4

Igår hade jag vilodag i mitt träningsprogram, men idag är det dags igen. Tempoträning står på schemat och jag gruvar mig vid blotta tanken. Tempoträning innebär att man springer en kortare sträcka, men med högt tempo under hela. Brukar använda mig av pulsklockan för att inte ta ut mig för mycket i början, för det är viktigt att man orkar hålla samma tempo under hela sträckan. I mitt fall blir det uppjogg, cirka 4 km tempolöpning och sedan nedjogg.
Over and out!

Jag tar det jag får

Då jag var tonåring drömde jag om att bli filmstjärna och få leva det ljuva livet i Hollywood.
Nu, några jordsnurr (ett ord som jag faktiskt använde sporadiskt i text då jag var tonåring) senare ser det ut som om min livmoder har större chans att bli filmstjärna än jag.
I följebrevet till operationskallelsen fanns en kort beskrivning av ingreppet:
Man går in med kamera och instrument via slidan och kan granska livmoderhålan samt avlägsna förändringar eller ta provbitar osv.
Kan tänka mig att rundturen i en livmoder skulle göra sig bäst som en scen ur Saw 2, men det är ju alltid något, eller hur?

Vecka 1, dag 3

Idag är det vilodag i mitt träningsprogram, vilket känns skönt eftersom jag har besvärlig träningsvärk i överkroppen efter gårdagens styrketräning.

Det välbekanta

Mensen kom inatt, precis som jag var förberedd på. Då jag steg upp och gick på toaletten tänkte jag för mig själv att även om fru Röd är ovälkommen så finns det en viss trygghet i att få besök av henne. Dels så tyder det ju på att kroppen i viss mån fungerar som den ska, och på samma gång är det så välbekant. Jag kan ju det här. Jag är van med att det skall vara på det här viset.
Undrar hur jag skulle reagera om jag faktiskt blir gravid. Tror att det skulle vara ganska skrämmande på sitt sätt, även om vi ju givetvis skulle vara överlyckliga. För med en graviditet följer ju nya risker. Som det är nu behöver jag ju bara oroa mig över ägglossning och allt som har med det att göra, men en graviditet skulle innebära helt nya outforskade vägar för oss. När skulle vi börja tro på att det kan gå vägen?

Visst är jag tapper som försöker hitta något positivt med att få mens?

Dagens träning

Idag stod det Alternativ träning på schemat. För min del blir det lite styrketräning och sedan simning.

Crazy No

Ibland är det bra synd om männen i våra liv. Älskar detta klipp från serien Cougar Town, kan känna igen mig en aning i det, hahaha!

Hemma igen

En härlig semester blev det. Enda smolket i glädjebägaren är att jag mot slutet av vistelsen blev magsjuk och ännu efter flera dagar hemma är magen i uppror. Inte roligt, men det är smällar man får ta.

Strax före jag åkte iväg på resan fick jag tiden för operationen då min polyp skall tas bort. Det blir i slutet av juni och skall väl knappast vara något stort ingrepp om jag förstått saken rätt, men jag är ändå lite nervös över att sövas ner.

De närmaste veckorna tänkte jag försöka komma i form igen. Jag har nämligen slarvat något otroligt med träningen under de senaste veckorna, men i tidningen Topphälsan hittade jag ett 4-veckors träningsschema som jag tänkte försöka mig på. Dagens träningspass är backträning (vilken chockstart). Få se då om självdisciplinen lyckas ta överhanden under de kommande veckorna.

Mini-bloggpaus

Drar iväg på en veckas solsemester och kommer därför inte att uppdatera bloggen förrän nästa lördag. Under tiden kan ni ju sola, bada och äta glass, för det kommer jag att göra. Och inte tänka på barngörande en enda gång!
Hej svejs!

Bomben

Tårarna fortsatte rinna idag då jag efter två års dubbelliv bestämde mig för att släppa bomben och berätta för mamma och pappa om hela bebiskarusellen. De var tröstande och förstående och det känns så skönt att de vet om det så att man slipper ljuga eller undanhålla viktiga händelser.
Samtidigt kan jag inte undgå att känna ett styng av dåligt samvete då jag vet att de nu skall bära också mina problem på sina axlar. Jag vill ju inte att de skall oroa sig, men jag vet att de kommer att göra det.

Sår som rivs upp

Gynekologen ringde nyss. Klockan 9 på kvällen.
Hon meddelade att jag enligt provsvaren har endometrios även om hon inte hittade några cystor på senaste VUL. Dessutom hade ett av de senaste provsvaren visat tecken på att mina äggstockar är slöa vilket skall redas ut närmare så att behandling kan sättas in. Dessutom kunde hon meddela att sköldkörtelvärdena inte har gått ner tillräckligt mycket vilket innebär att jag skall öka dosen Tyroxin.

Och jag bara gråter. Jag borde kanske vara glad att vi får hjälp, att det finns botemedel för de sjukdomar jag har. Men jag gråter. För att det här jävla såret rivs upp om och om igen. Såret som började kännas läkt blöder plötsligt igen. Tänk om man bara kunde stänga av sin barnlängtan ett tag. Det gör så ont att se lyckliga barnfamiljer och gravidmagar.

När skall det här helvetet ta slut?

Pinsamheter man gör: del 254

Ni vet den där känslan när man är i en butik och hör en telefon ringa och bannas en stund åt personen som inte ids svara i sin´telefon, bara för att inse att det är ens egen telefon som ringer.
Idag gjorde jag det motsatta: var i butiken och hade ett biträde som hjälpte mig att klippa till en tygbit* och så ringde telefonen. Jag grävde länge och väl i väskan, och började säkert se ganska hysterisk ut då jag äntligen hittade telefonen, bara för att konstatera att det var butiksbiträdets telefon som ringde.
Jag bara: alltså jag skulle bara se vad klockan är...

*That´s right! Jag leker ibland att jag är händig, fast jag inte är det. Mina syeskapader brukar sluta med tårar och svordomar, men av någon anledning glömmer jag bort det till sist och börjar igen drömma om det perfekta kuddöverdraget som inte finns att köpas.

Höjden av otacksamhet

Här står man och gör leverbiffar för första gången i sitt liv och så står sambon och rynkar på näsan.
Hoppas bara att de blir lika goda som mammas brukar vara, så får jag bevisa för honom hur gott det kan vara!

Jogging i solskenet

Var nyss på en kort men skön länk i solskenet. Trots att jag har slarvat med träningen de senaste månaderna kändes benen lätta och jag sprang, sprang, sprang. Ibland hittar man det där flowet som gör att man känner sig snabbare än vinden och susar fram förbi andra löpare*. Det känns så skönt att rensa huvudet från alla frågor som dyker upp i mitt huvud.
Sommarläget som jag skrev om i fredags har hållit sig kvar och jag njuter av varje stund. Nu skall jag vara ledig en längre tid och tänker inte stressa med något överhuvudtaget. Jag tänker motionera, läsa och sola. Inget annat. Ja, förstås kommer jag ju också att ta ÄL-test, mäta tempen och ha sex. Jag har hört mycket om de där berömda semesterbarnen, så ett sånt tänkte jag också fixa i sommar.
Inget annat tänker jag göra, men det kommer nog att vara helt tillräckligt.


*eller promenerande pensionärer i alla fall. Det är ju alltid något.

Sommarläge på

Plötsligt kommer sommarkänslan smygande. Är helt ensam hemma och har njutit av en stor kall, varma smörgåsar med lax och getost samt färska jordgubbar. De var otroligt dyra, men ack så gott!

Helt värt det i varje fall, och nu efter min tvåtimmars power nap är jag som en ny människa.

Sommar, sol och jordgubbar. Härligt!