Äntligen kom jag ihåg att titta på den omdiskuterade dokumentärserien Barn till varje pris? som sänds på SVT. Det var så skönt att kunna relatera till ämnet, och efter gårdagens avsnitt känns det som om IVF ju bara är en barnlek jämfört med många andra metoder. Jag upplever inte alls att IVF är kontroversiellt, medan många av de ämnen som togs upp igår (t.ex. surrogatmammor, embryodonation osv.) har varit mer omdiskuterade. Och visst kan man diskutera, de etiska dilemman som finns, i all oändlighet. Det känns dock så fel att vem som helst kan spotta ur sig åsikter fast de inte har upplevt det trauma som det är att vara ofrivilligt barnlös.
Och det här med att skaffa barn till varje pris: hur är det med alla barn som kommer till som inte ens är välkomna? Ja-a, det är lika bra att jag inte ens påbörjar den diskussionen, för jag känner redan att pulsen steg bara jag tänkte på det.
Blev förresten lite besviken på Katarina Janouchs insats igår. Då jag läst hennes böcker har jag fått en bild av henne som väldigt genomtänkt och empatisk kvinna, men igår var det mest bara jobbigt att lyssna på hennes monologer. Inte fick någon annan en syl i vädret ens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar