lördag 13 november 2010

Styrkan i att vara två

Blodprov två skulle som redan nämnt levereras igår. Jag hade bokat tid till laboratoriet och kom dit tidigt på eftermiddagen efter jobbet. Men f*n också! Jag hade helt missat att blodprovet ifråga skulle tas på morgonen före kl. 11. När jag insåg det blev jag först bara förvånad. Sedan insåg jag att det innebär att jag måste vänta en månad (=en evighet) innan jag har chans att ta det på nytt.
Hon som skulle ta provet tyckte så synd om mig att hon började kolla upp möjligheten att ta provet på måndag istället. Enligt hennes papper skulle det gå att tas t.o.m. ännu dag 7 i menscykeln (enligt de instruktioner jag hade fått skulle det tas på dag 3-5). Måndag är just dag 7. Så blir det nu alltså: på måndag stiger jag upp kl. 4.00 (man skall ha varit vaken 3 timmar före provet tas) och fixar blodprovet före jobbet kallar.

Hursomhelst, poängen med detta inlägg kommer nu. När jag kom hem var jag så arg och bitter över att det skall vara så invecklat och utdraget hela den här processen. Visst kan jag ta provet på måndag, men tänk då om det är missvisande och jag ändå måste ta det på nytt? Och om jag skall ta det i början av nästa menscykel finns det en risk att vi är på resa då och jag inte kan ta det och det blir uppskjutet till ända efter jul!
Jag lade mig på sängen och bara grät. Sambon kom hem och hittade mig som ett vrak i sovrummet. Han lade sig bredvid mig på sängen och kramade om mig.

"En månad är väl ingenting. Sen när vi har våra barn kommer vi ju att få dras med dem resten av våra liv."

Han är guld värd min sambo.

1 kommentar:

  1. God kväll!

    Hoppas att det har gått bra idag med blodprovet trots att det blev en låååång dag! nu håller vi tummarna för att dom ser bra ut :-)

    Kram

    SvaraRadera