lördag 5 maj 2012

Dagens moralpredikan

För cirka två månader sedan färgade jag håret hos ekofrissa för första gången, och samtidigt köpte jag både schampo, balsam och stylingprodukt som var ekologiska.Under veckorna efteråt kliade min hårbotten väldigt mycket, och i ett skede kom det till och med lite hudflagor från hårbottnen för att den var så torr och irriterad. Efter att detta gick över har jag dock varit supernöjd. Det som troligtvis hände var att talgkörtlarna i hårbotten normaliserades då de plötsligt fick vänja sig av med parabener och silikoner. Numera blir håret inte lika fett och det tar mycket längre innan det får den där smutsiga känslan. Tidigare tvättade jag håret varannan dag, eftersom det blev väldigt fett och smutsigt snabbt. Nu tvättar jag håret ungefär två gånger i veckan istället.

Färgen är jag också nöjd med. Den bruna färgen ser väldigt naturlig ut, och glansen är precis samma som efter en kemisk färgning. Skillnaden mellan ekofärgning och syntetisk färgning är stor. Syntetisk färg innehåller ämnen som öppnar upp och fräter håret för att färgen skall gå in i hårstrået. Därför måste det tillsättas silikoner efteråt för att håret skall kännas lent igen. Vid ekologisk färgning lägger sig färgen som en skyddande hinna runt hårstået vilket är bättre både för hår och hårbotten. Färgen som används vid ekofärgning är i princip ätbar! Ett minus är ju dock att det egentligen inte går att bleka håret ekologiskt (åtminstone inte hos min frissa), men bruna, svarta och röda toner är lättfixade.

Idag färgade jag håret ekologiskt för andra gången och samtidigt passade jag på att köpa hem mera ekologiska produkter: tvättmedel och deodorant. På tal om deodorant mår jag lite illa då jag ser reklamen för Rexonas nya antiperspirant deo som är två gånger effektivare att förhindra att man svettas än den ledande antiperspiranten på marknaden. Vad månne den innehåller för att ha en sådan effekt på kroppen? Uäk! Att svettas är ju trots allt något som alla gör, och det finns ju en biologisk orsak till att kroppen svettas. Vad är det som händer med vår värld?

Nu låter det ju som om jag är värsta kemikaliepolisen, vilket inte alls stämmer. Men jag börjar mer och mer inse det logiska i att inte utsätta min kropp för så mycket onaturliga produkter. Jag tror inte alls att det är omöjligt att min hormonella obalans beror på alla kemikalier jag har utsatts för (och utsatt mig själv för) hela livet. Men jag tar det i små bitar, och byter undan för undan ut syntetiska produkter mot mera naturliga val.

fredag 4 maj 2012

Dagens

Dagens high: hockey-VM!
Dagens low: Taffels ostbågar gjorde mig så besviken. De var inte alls så goda som jag hade föreställt mig.
Dagens träning: en halvtimmes promenad tillsammans med sambon. Och så cyklade jag ju till och från jobbet.
Dagens lukt: tigerbalsam som sambon smorde in på mina ömma vader. Träningsvärk så in i norden!
Dagens tråkigaste: kommentatorn på You Tube Live-kanalen. Prata människa, prata!
Dagens sound: sambon som tränar in en ny låt på gitarren: When you say nothing at all.

En annorlunda läsupplevelse

Har nyss läst ut en bok som är olik alla feel good-böcker jag brukar läsa: Hur kunde hon? av Dana Fowley. Boken är verklighetsbaserad och är skriven av en kvinna som blev utsatt för sexuella övergrepp som barn. Innehållet var lite väl magstarkt, men jag tyckte nog att den var läsvärd. Och boken är nog en ögonöppnare (är det ens ett ord, eller är det min svengelska som spökar nu igen?) inför det tabubelagda ämnet pedofili.




torsdag 3 maj 2012

Skön torsdag

Igår bestämde jag att jag skulle träna idag också, och trots en envis träningsvärk (det är ju det bästa då man känner av hur duktig man har varit dagen innan) kom jag mig faktiskt ut på en löprunda. Bara 30 minuter, men det är ju alltid något. Då jag sprang njöt jag verkligen av solskenet, vitsipporna och känslan av att springa utan att det känns som ett måste.
Efteråt bjöd jag sambon på asiatisk mat på den lokala restaurangen. Har hittat en favoriträtt som jag alltid beställer numera: tigerräkor i kokosmjölk och curry. Så gott!

Och sedan det bästa av allt: imorgon är det fredag.

Dagens låttips (tror dock ingen kan ha missat denna).



Alltid något

Borde blir mera precis med mina önskningar. För två-tre veckor sedan låg jag i sängen och tänkte varje kväll: "Låt det växa, låt det växa!".



Nu ser jag ju att det blev fel. Men det är ju alltid något i alla fall. 

onsdag 2 maj 2012

"I´m the king of the world!"

Känner mig energisk, stark och glad efter att ha genomfört det första träningspasset på veckor (eller ännu längre?). Det blev gymmet tillsammans med sambon och det var så skönt! Under veckorna som gått fick jag ju först inte röra på mig på grund av de förstorade äggstockarna. Har förstått att det gör jätteont om de vrider sig, så det enda jag vågat göra är att gå promenader. Sedan blev jag ju förkyld och har varken orkat eller velat träna.
Har mist en del muskelmassa under den här träningsfria perioden och gått ner tre kg! Tänk att jag ens hade så mycket muskler. Men i och för sig är det ju det som jag byggt upp under mera än ett halvår. Hoppas att det inte tar lika länge den här gången... Nu de närmaste veckorna ska jag försöka varva gymmet med både simning och löpning.
Det var den där strandkroppen då som lockade...

tisdag 1 maj 2012

Vappenhelg

Har haft en lång och härlig helg som inleddes mindre bra med förkylning och feber, men som sedan blev desto trevligare med gäster, god mat och lite äventyr. Har varit ute så pass mycket att jag lyckats bränna näsan så nu ser jag visserligen ut som en alkis, men en mycket nöjd sådan. 
Slits mellan olika känslor inför sommaren. Å ena sidan är det skönt att inte behöva köra igång med en ny FET redan nu, men å andra sidan känns det som en evighet till augusti. Borde ju ha insett vid det här laget att inget sker snabbt i den här branschen, men det svider ändå att tiden rinner iväg. Det betyder ju att jag kommer åtminstone att hinna fylla 27 innan jag får bli mamma. Har klassträff i sommar och inser, då jag läser i Facebookgruppen angående evenemanget, att många av mina gamla klasskamrater börjar vara föräldrar. Och jag som alltid trott att jag skulle bli en ung mamma börjar nu höra till minoritet i.o.m. att jag inte är mamma ännu.
Tänk så livet kan bli. Det blir liksom aldrig som man tänkt sig.