"Somebody ate the ONLY GOOD THING in my life!"

Rubriken är ett citat från Friends. Ross säger det när någon har ätit upp hans favoritsmörgås gjord på rester från Thanksgiving. Någon åt upp det enda positiva som hände i hans liv just då.
Just så känner jag mig nu också. Jag hade gjort preliminära planer på att åka på en resa med en vän i början av min semester, men fick idag reda på att det inte blir av på grund av olika orsaker.
Resan som jag längtat efter flera månader nu: några dagar som skulle vara helt fria från jobb, förpliktelser, ägglossningstester och tajmade samlag.
Nu tänker jag göra en smörgås och en tekopp och jag kommer att skydda detta kvällsmål med mitt liv.
My sandwich!

Imorgon smäller det

Eller nåja, "imorgon spolas det" är en mera sanningsenlig rubrik, men det lät helt enkelt inte lika häftigt. Imorgon är det alltså dags för spolningen av mina äggledare. Spännande blir det. Har läst så olika berättelser om det: vissa känner knappt något, vissa tycker att det är lite obehagligt och vissa tycker att det gör riktigt ont. Egentligen är jag inte så orolig över att det skall göra ont under själva spolningen, utan snarare att jag skall vara öm efteråt eftersom jag har möten hela eftermiddagen.
Blir väl att ta med sig x antal Burana så att jag klarar dagen om så skulle vara fallet.

Morsdag

Morsdag är ju ännu en slags påminnelse om att det gått ett år sen senaste morsdag då jag ju nog tänkte att "till nästa morsdag skall jag väl åtminstone vara gravid".
Men nej, så blev det ju helt tydligt inte. Ändå kan jag inte känna någon bitterhet idag. Varför vet jag inte, men kanske beror det på att vi efter utredningen börjar känna lite hopp igen. Vi kan t.o.m. våga oss på att tänka att "kanske, kanske till nästa morsdag". Nå nej, nu skall jag inte gå och bli överoptimistisk och alldeles vi-kommer-ju kanske-inte-att-lyckas-på-första-försöket-men-nog-på-andra-eller-tredje!

En fin gest tyckte jag att det var att dagens ledarskribent i Vasabladet grattade alla mammor, mor- och farmödrar samt alla barnlösa kvinnor som fungerar som modersfigur för någon.
Vem har någonsin tänkt på att gratta dem på en morsdag tidigare?

Den där Buddha var nog en klok typ

"Everything that has a beginning has an ending. Make your
peace with that and all will be well."

Vägen är densamma, slutdestinationen olika

Bloggar, bloggar och åter bloggar. Ibland blir min sambo lite trött på mitt bloggberoende eftersom jag lätt kan tillbringa en halv dg framför datorn surfandes från blogg till blogg. Barnlöshetsbloggarna kom in i mitt liv för ungefär ett år sedan, då när det blev klart för mig att vi inte är de enda som går igenom den här h*elvetesresan.
Vi är verkligen inte ensamma. Varje vecka hittar jag en ny barnlöshetsblogg som berör. Och i någon mån är det alltid det samma som man läser om: hopp, glädje, oro och hjärtskärande sorg. Sorgen och saknaden, efter något vi aldrig haft, förenar oss. Ett systerskap med lite nedslående medlemskriterier.
Många vars bloggar jag läser har hunnit mycket längre på sin resa, vissa har t.o.m. hunnit avsluta den med graviditet och moderskap eller med accepterandet av det faktum att man aldrig kommer att bli förälder till sitt biologiska barn.
Ja, vägen är nog den samma för oss alla, hållplatserna likaså. Men hur länge resan tar och vart den bär får tiden utvisa.

Dagens citat

Stubbornly persist, and you will find that the limits of your stubbornness go well beyond the stubbornness of your limits. 


Robert Brault

Uppdatering

Vet att jag varit dålig på att uppdatera de senaste veckorna, men det har liksom inte funnits tid och energi för bloggande. Idag har jag nu heller inte så mycket att komma med.
Jag har ätit medicin för sköldkörteln någon vecka nu och märker nu inga förändringar ännu. Är inte särskilt nervös inför nästa veckas äggledarspolning, men tycker det blir krångligt att ta ledigt från jobbet igen. Skulle helst undvika alla frågor, men det är svårt att komma på passliga lögner. Kanske drar jag till med att jag skall till tandläkaren eller något liknande...
Det är fult att ljuga, men ändamålet helgar medlen eller hur var det nu igen?